Sitter här på jobbet och läser, funderar och tänker fram och tillbaka på en massa saker. Nattetid är oftast mer jobbiga när man har mycket tankar runt sig. Tänkt på en sak!! Hur tider Egentligen förändras. Hur mycket man tar på sig att göra egentligen och hur lite hjälp man egentligen får. Mor/farföräldrar var nog överlag med delaktiga förr. Man kanske hade mer energi över till jobb/barnbarn osv. Eller kanske var det bara ens lott att ta hand om barnbarn och sona lite för sina egna föräldrarsynder, för visst gör vi alla såna?
Sånt som man ber till gud att det inte ska vara livsavgörande för barnen när dom sen växer upp. För vi gör väl alla så gott vi kan.
Jag hade velat leva i ett kollektiv där alla familjer hjälps åt. Med mat, barn osv. Jobbar tillsammans..
Får man nog bara drömma om.
Nog för inatt!